Edgar Allan Poe

Denna plakett anger det ungefarliga laget for Poes fodelseplats Poe foddes som Edgar Poe i en skotsk-irlandsk familj i Boston, Massachusetts den 19 januari 1809, son till skadespelarna Elizabeth Arnold Hopkins Poe och David Poe, Jr. Han var det andra av tre barn och hade en storebror, William Henry Leonard Poe, och en lillasyster, Rosalie Poe. [3] Hans far overgav familjen ar 1810. [4] Hans mor avled ett ar senare av lungsot. Poe togs sedan omhand av John Allan, en framgangsrik skotsk kopman i Richmond, Virginia, som bedrev handel med olika sorters varor, bland annat tobak, tyger, vete, gravstenar och slavar.

[5] Familjen Allan fungerade som fosterfamilj men adopterade aldrig Poe formellt, fastan de gav honom namnet Edgar Allan Poe. [6] Familjen Allan lat dopa den unge Edgar i Amerikanska Episkopalkyrkan 1812. John Allan omvaxlande skamde bort och tillrattavisade aggressivt sin fosterson. [7] Familjen, inklusive Allans hustru Frances Valentine Allan och Edgar, for till England 1815. Edgar gick i grammar school i Irvine i Skottland (dar John Allan hade fotts) en kort period under 1815, innan han anslot sig till familjen i London ar 1816. Han studerade vid en internatskola i Chelsea till sommaren 1817.

Sedan skrevs han in vid Reverend John Bransby’s Manor House School i Stoke Newington, som da var en forort 6 kilometer norr om London. [8] Bransby namns vid namn som en person i novellen William Wilson. Poe flyttade tillbaka med familjen Allan till Richmond, Virginia 1820. Ar 1825 avled John Allans van och gynnare William Galt, som sades vara den rikaste mannen i Richmond, och efterlamnade flera kvadratkilometer fastigheter till Allan. Arvet uppskattades till 750 000 dollar. Pa sommaren 1825 firade Allan sitt vaxande valstand genom att kopa ett tegelhus i tva vaningar med namnet Moldavia.

[9] Poe kan ha forlovat sig med Sarah Elmira Royster innan han skrev in sig vid det ett ar gamla University of Virginia i februari 1826 med malsattningen att studera sprak. [10] Universitetet var i sin spada alder upprattat efter dess grundare Thomas Jeffersons ideal. Det hade strikta regler mot spel, hastar, skjutvapen, tobak och alkohol, men dessa regler ignorerades i allmanhet. Jefferson hade infort ett system med sjalvstyre for studenterna, som tillat studenterna att valja sina egna studier, ordna sitt eget boende och rapportera all misskotsel till fakulteten. Detta unika system var fortfarande i oordning och andelen avhoppare var stor.

[11] Under sin tid dar forlorade Poe kontakten med Royster och blev forskjuten av sin fosterfar pa grund av spelskulder. Poe havdade att Allan inte hade givit honom tillrackligt mycket pengar for skriva in sig for lektioner, kopa kurslitteratur och anskaffa och inreda ett sovrum. Allan skickade extra pengar och klader, men Poes skulder okade. [12] Poe lamnade universitetet efter ett ar. Han kande sig inte valkommen i Richmond, sarskilt nar han fick reda pa att hans karaste Royster hade gift sig med en annan man, och reste i april 1827 till Boston, dar han forsorjde sig med diverse smajobb som kontorist och tidningsskribent.

[13] Vid nagon tidpunkt borjade han anvanda pseudonymen Henri Le Rennet. [14] Militar karriar [redigera] Nar Poe inte kunde forsorja sig enrollerade han sig den 27 maj 1827 i United States Army som menig. Han anvande namnet “Edgar A. Perry” och havdade att han var 22 ar fastan han egentligen var 18. [15] Forst var han i tjanst vid Fort Independence i Boston Harbor for fem dollar i manaden. [13] Samma ar gav han ut sin forsta bok, en 40 sidors diktsamling, Tamerlane and Other Poems, med forfattaren endast angiven som “a Bostonian. ” Bara 50 exemplar trycktes, och boken fick nastan ingen uppmarksamhet.

[16] Poes regemente fick postering vid Fort Moultrie i Charleston, South Carolina och reste till sjoss med briggen Waltham den 8 november 1827. Poe befordrades till “artificer,” en officer som forberedde granater till artilleriet, och fick sin manadslon fordubblad. [17] Efter att ha varit i tjanst i tva ar och natt graden Sergeant Major for Artillery (den hogsta grad en underofficer kan na), forsokte Poe avsluta sin femariga varvning i fortid. Han avslojade sitt verkliga namn och sina omstandigheter for sin chef, lojtnant Howard, som bara ville lata Poe bli avford om han forsonades med John Allan.

Howard skrev ett brev till Allan, men denne var avvisande. Flera manader gick och vadjanden till Allan ignorerades. Mojligen skrev Allan inte ens till Poe om att hans fostermoder var svart sjuk. Frances Allan avled den 28 februari 1829 och Poe kom pa besok dagen efter hennes jordfastning. John Allan, som mojligen mjuknade av sin frus dod, gick med pa att stodja Poes forsok att bli avford for att fa en plats vid United States Military Academy i West Point. [18] Poe blev slutligen avford den 15 april 1829, efter att han hittat en ersattare som kunde avsluta hans varvningstid at honom. [19] Innan han

borjade pa West Point flyttade Poe tillbaka till Baltimore en tid. Han bodde hos sin faster Maria Clemm, som var anka, hennes dotter Virginia Eliza Clemm (Poes kusin), sin bror Henry och sin invalida farmor Elizabeth Cairnes Poe. [20] Under tiden publicerade Poe sin andra bok, Al Aaraaf Tamerlane and Minor Poems i Baltimore 1829. Poe reste till West Point och skrev in sig som kadett den 1 juli 1830. [21] I oktober 1830 gifte sig John Allan med sin andra hustru, Louisa Patterson. [22] Aktenskapet, och bittra gral med Poe om de barn som Allan fatt utanfor aktenskapet, ledde till en fosterfadern slutligen forskot Poe.

[23] Poe beslot att lamna West Point genom att med flit bli stalld infor krigsratt. Den 8 februari 1831 stalldes han infor ratta for grov pliktforsummelse och ordervagran for att ha vagrat delta i exercis, lektioner och kyrkan. Poe forklarade sig oskyldig av taktiska skal for att orsaka avsked, da han visste att han skulle forklaras skyldig. [24] Han akte till New York i februari 1831 och gav ut en tredje diktsamling, som helt enkelt hette Poems. Boken finansierades med hjalp fran manga av kadettkollegorna vid West Point, som skankte vardera 75 cent, vilket gav totalt 170 dollar.

De hade vantat sig dikter som liknade de satiriska verser som Poe hade skrivit om befalen. [25] Diktsamlingen trycktes av Elam Bliss i New York, var markt som “andra upplagan” och hade en sida med texten “Till USA:s kadettkar ar denna volym respektfullt tillagnad. ” I boken ingick omtryck av de langa dikterna “Tamerlane” och “Al Aaraaf” men aven sex tidigare opublicerade dikter, daribland tidiga versioner av “To Helen,” “Israfel” och “The City in the Sea. “[26] Publicistisk karriar [redigera] Han atervande till sin faster, bror och kusin i Baltimore i mars 1831.

Brodern Henry avled av tuberkulos i augusti 1831. Poe agnade sig nu at prosa, och fick in nagra berattelser i en publikation i Philadelphia. Han borjade ocksa arbeta pa sitt enda drama, Politian. Saturday Visitor, en tidning i Baltimore, belonade Poe med ett pris i oktober 1833 for “Handskrift funnen i en flaska” “(MS. Found in a Bottle). ” Berattelsen gjorde att John P. Kennedy, en rik man i Baltimore, fick upp ogonen for Poe. Han hjalpte Poe att fa nagra av sina noveller publicerade, och presenterade honom ocksa for Thomas W.

White, redaktor for Southern Literary Messenger i Richmond. Poe blev bitradande redaktor for tidskriften i juli 1835. Inom nagra veckor blev han avskedad efter att ha funnits berusad upprepade ganger. Nar han atervant till Baltimore gifte han sig i hemlighet med Virginia, sin kusin, den 22 september 1835. Hon var da 13 ar, men anges i aktenskapsbeviset som 21. [27] Poe gifte sig med sin 13-ariga kusin Virginia Clemm. Hennes tidiga dod kan ha inspirerat en del av hans forfattande. Efter att ha lovat battring blev Poe ateranstalld av White.

Han atervande till Richmond med Virginia och hennes mor. Han var kvar vid Messenger till januari 1837. Under denna period okade dess upplaga fran 700 till 3500. [3] Han publicerade flera dikter, bokrecensioner, kritik och berattelser i tidningen. Den 16 maj 1836 hade han ett andra brollop i Richmond med Virginia Clemm, denna gang offentligt. [23] Arthur Gordon Pyms aventyr (The Narrative of Arthur Gordon Pym) publicerades 1838 och fick ett stort gensvar. Pa sommaren 1839 blev Poe bitradande redaktor for Burton’s Gentleman’s Magazine.

Han publicerade ett stort antal artiklar, berattelser och recension, och starkte det rykte om att vara en strang kritiker som han hade upprattat vid Southern Literary Messenger. Samma ar publicerades samlingen Tales of the Grotesque and Arabesque i tva band. Aven om den inte blev en ekonomisk framgang var den en milstolpe i USA:s litteraturhistoria och inneholl sadana klassiker som “Huset Ushers undergang” “(The Fall of the House of Usher),” “Berenice” “Ligeia” och “William Wilson. ” Poe lamnade Burton’s efter ungefar ett ar och fick en plats som assistent vid Graham’s Magazine.

[23] I juni 1840 publicerade Poe ett prospekt som tillkannagav hans avsikter att starta sin egen tidskrift, The Stylus. [28] Ursprungligen avsag Poe att kalla tidskriften The Penn, eftersom den skulle ha varit baserad i Philadelphia, Pennsylvania. Poe kopte reklamplats for sitt prospekt i numret for den 6 juni 1840 av Saturday Evening Post i Philadelphia: “Prospekt for Penn Magazine, en manatlig litterar tidskrift som ska redigeras och publiceras i staden Philadelphia av Edgar A. Poe. “[29] Tidskriften kom aldrig att produceras.

En kvall i januari 1842 visade Virginia Poe de forsta tecknen pa tuberkulos, medan hon sjong och spelade piano. Poe beskrev det som att ett blodkarl i hennes hals brustit. [30] Hon aterhamtade sig endast delvis. Poe borjade dricka i storre utstrackning under pafrestningen av hustruns sjukdom. Han lamnade Graham’s och forsokte hitta en ny anstallning. Ett tag sokte han en statlig post. Han atervande till New York, dar han arbetade kortvarigt vid Evening Mirror innan han blev redaktor for Broadway Journal och, senare, ensam agare.

Dar blev han inblandad i en hogrostad offentlig fejd med Henry Wadsworth Longfellow. Den 29 januari 1845 publicerades hans dikt “Korpen” i Evening Mirror och blev en stor folklig framgang, som gjorde Poe till ett kant namn nastan omedelbart. [31] Poe tillbringade de sista aren av sitt liv i en liten stuga i Bronx, New York. Broadway Journal gick omkull 1846. [32] Poe flyttade till en stuga i Fordhamomradet i Bronx i New York. Han alskade jesuiterna vid Fordham University och gick ofta omkring pa universitetsomradet och konverserade med bade studenter och larare.

Fordham Universitys klocktorn inspirerade honom till att skriva “The Bells. ” Poes stuga ligger i sydostra hornet av Grand Concourse och Kingsbridge Road. Virginia Poe dog dar den 30 januari 1847. [33] Biografer och kritiker foreslar ofta att Poes vanliga tema “en vacker kvinnas dod” harstammar fran de upprepade forlusterna av kvinnor under hans liv, daribland hans fru. [34] Poe blev allt mer instabil efter sin hustrus dod och borjade uppvakta poeten Sarah Helen Whitman, som bodde i Providence, Rhode Island. Deras forlovning gick i stopet.

Detta sags ha berott pa Poes drickande och nyckfulla beteende, men det finns aven starka tecken pa att Whitmans mor lade sig i och gjorde mycket for att bryta deras forhallande. [35] Han atervande sedan till Richmond och aterupptog ett forhallande med en barndomskarlek Sarah Elmira Royster. [23] Dod [redigera] Edgar Allan Poe ar begravd i Baltimore. Omstandigheterna kring hans dod ar mycket mystiska och den verkliga dodsorsaken ar osaker. Huvudartikel: Edgar Allan Poes dod Den 3 oktober 1849 hittades Poe pa en gata i Baltimore yrande och “i stor vanda, och…

i behov av omedelbar hjalp,” enligt mannen som fann honom. Han fordes till Washington College Hospital, dar han avled tidigt pa morgonen den 7 oktober. Poe var aldrig sammanhangande vid medvetande tillrackligt lange for att kunna forklara hur han hamnat i sitt svara tillstand och, markligt nog, var iford klader som inte var hans egna. Poe sags upprepade ganger ha ropat namnet “Reynolds” under natten fore sin dod. Vissa kallor sager att Poes sista ord var “Herre, hjalp min arma sjal. “[36] Poe led av anfall av depression och vansinne och kan ha gjort ett sjalvmordsforsok 1848.

[37] Poe avled slutligen pa sondagen den 7 oktober 1849 klockan 5. 00 pa morgonen. [36] Den exakta dodsorsaken ar fortfarande ett mysterium. [23] Griswolds “Memoir” [redigera] Den dag da Edgar Allan Poe blev begravd publicerades en lang dodsruna i New York Tribune, undertecknad “Ludwig”. Artikeln borjade med: “Edgar Allan Poe ar dod. Han avled i Baltimore i forrgar. Detta tillkannagivande kommer att forbluffa manga, men fa kommer att sorja. “[38] “Ludwig” identifierades snart som Rufus Griswold, en mindre betydande redaktor som hade haft ett horn i sidan till Poe sedan 1842.

Griswold blev pa nagot satt forvaltare av Poes litterara kvarlatenskap och forsokte aktivt ruinera Poes rykte efter dennes dod. Rufus Griswold skrev en biografisk “Memoir” om Poe, som han inkluderade i en utgava av de samlade verken 1850. Griswold beskrev Poe som en depraverad, drucken, drog-forvirrad galning och infogade forfalskade brev som bevis. [39] Griswolds bok fordomdes av dem som kande Edgar Allan Poe val,[40] men verket blev anda en allmant accepterad beskrivning. Delvis beroende brist pa annat eftersom den lange var den enda tillgangliga fullstandiga biografin.

Den blev omtryckt manga ganger, delvis p g a att den tycktes stamma med den “berattarrost” Poe anvande i en stor del av sin skonlitteratur. [41] Litteratur- och konstteori [redigera] Portratt utfort av Oscar Halling pa 1860-talet efter en daguerreotyp fran 1849. I essan The Poetic Principle havdade Poe att det inte finns nagot sadant som en lang dikt, eftersom konstens yttersta syfte ar estetiskt, det vill saga att dess syfte ar den effekt den har pa sin publik, och denna effekt kan endast uppratthallas under en kort tid (den tid det tar att lasa en lyrisk dikt, eller se ett drama framforas, eller titta pa en malning etc.

) Han argumenterade for att ett epos, om det har nagot varde over huvud taget, i praktiken maste vara en serie kortare stycken som vart och ett ar inriktat mot en enda effekt eller kansla, som “lyfter upp sjalen”. Han var ocksa motstandare till didakticism inom poesi,[42] och havdade i sin litteraturkritik att moralisk eller etisk undervisning ligger utanfor poesins och konstens omrade, vilka istallet borde inriktas pa skonhetsskapande. Han kritiserade i en recension James Russell Lowell for att vara alltfor didaktisk och moralistisk i sina verk, och propagerade ofta

for att en dikt skulle skrivas “for en dikts skull. ” Poe var tidig med att havda “konst for konstens skull” (innan sjalva uttrycket — franskans l’art pour l’art — formulerades av Theophile Gautier). Hans essa “The Philosophy of Composition,” en oversikt over den metod han anvande nar han skrev “Korpen”, ar en av hans mest fullstandiga redogorelser for sin litteraturteori. I den havdade Poe att han arbetade med yttersta precision och noggrannhet, och framforde att i skrivandet maste varje kansla och ide vara noggrant uttankt och utraknad.

[43] Det har dock ifragasatts om Poe verkligen foljde det system som han beskrev. T. S. Eliot sade: “Det ar svart for oss att lasa den essan utan att reflektera att om Poe planerade sin dikt med sa mycket berakning kunde han ha lagt ned lite mer moda pa den: resultatet ar knappast en heder for metoden. “[44] Biografen Joseph Wood Krutch beskrev essan som “en snarare mycket fyndig ovning i rationaliseringens konst an litteraturkritik. “[45] Poe infogade ofta element fran populara pseudovetenskaper sasom frenologi[46] och fysiognomi[47] i sin litteratur.

Poe forknippade den estetiska aspekten av konsten med ren idealitet och havdade att den stamning eller kansla som skapas av ett konstverk forhojer sjalen och darmed ar en andlig upplevelse. I manga av hans noveller har konstnarligt inriktade personer (sarskilt Roderick Usher i “The Fall Of the House Of Usher”; Huset Ushers undergang) formagan att na denna ideala estetik genom fixering, och uppvisar ofta besatta personligheter och tendenser till tillbakadragenhet. “The Oval Portrait” (Det ovala portrattet) undersoker ocksa denna fixering, men i detta fall ar foremalet sjalvt ett konstverk.

Han foresprakade och stodde tidskriftslitteratur, och ansag att novellformen (som vid denna tid vanligtvis betraktades som “vulgar” eller “lag konst” tillsammans med de tidskrifter som publicerade dem) var en legitim konstform pa samma niva som romaner eller epos. Poes inflytande ledde till att novellformen fick storre konstnarlig legitimitet framover. Poe fokuserade ocksa varje novell pa en mansklig egenskap. I “The Tell-Tale Heart” (Det skvallrande hjartat) och “The Black Cat” (“Den svarta katten”) inriktade han sig pa skuld, i “The Fall Of the House Of Usher” (Huset Ushers undergang) pa radsla, etc.

Mycket av Poes verk har lasts allegoriskt, fastan han sjalv ogillade allegori. Han ansag att allegorin var en underlagsen form av litteratur, eftersom den ar utformad for att vacka intresse for bade berattelsen och de abstrakta ideer som historien star for och distraherar lasaren fran uppriktighetseffekten. [48] I sin kritik sade Poe att mening i litteratur borde vara en understrom strax under ytan och att verk vilkas mening ar for uppenbar upphor att vara konst. [4][49] Poe efterstravade originalitet i sina verk, och ogillade ordsprak. [50] Litterart arv [redigera] Edgar Allan Poe ritad av Aubrey Beardsley

Inflytande i litteraturen [redigera] Poe var paverkad av skracknovellistiken i England i borjan av 1800-talet (Ann Radcliffe, Matthew Gregory Lewis) samt av den tyske romantikern E. T. A. Hoffmann[51] och hans verk har i sin tur inspirerat litteratur inte bara i USA utan over hela varlden. Frankrike i synnerhet satter hogt varde pa Poe, delvis pa grund av tidiga oversattningar av Charles Baudelaire. Baudelaires oversattningar blev snabbt bestammande tolkningar av Poes verk runtom i Europa och det har faktiskt foreslagits att hans oversattningar ar battre an originalen.

[52] Fran Frankrike fick forfattare som Algernon Swinburne Poe-flugan, och Swinburnes musikaliska verskonst har hamtat mycket fran Poes teknik. Poe var mycket beundrad aven av symbolisterna, och Stephane Mallarme tillagnade honom flera dikter. De senare forfattarna Paul Valery och Marcel Proust var stora beundrare av Poe. Proust sade att “Poe forsokte komma till det vackra genom frammanande och en eliminering av moraliska motiv i sin konst. ” Poes poesi oversattes till ryska av den symbolistiske poeten Konstantin Bal’mont och blev mycket popular i Ryssland under det sena 1800- och tidiga 1900-talet.

Fjodor Dostojevskij kallade Poe “en enormt talangfull forfattare”. Vladimir Nabokov refererar flera ganger till Poes verk i sin mest kanda roman, Lolita. Poe influerade den svenske forfattaren Viktor Rydberg, som oversatte en stor del av Poes verk till svenska. Poe gjorde aven ett djupt intryck pa Franz Kafka. Jorge Luis Borges var en stor beundrare av Poes verk och oversatte hans noveller till spanska. Poes tre tidiga detektivhistorier med den fiktive Auguste Dupin i huvudrollen, av vilka den mest kanda ar Morden pa Rue Morgue, lade grunden till framtida detektiver i litteraturen.

Sir Arthur Conan Doyle sade att “Var och en [av Poes detektivhistorier] ar en rot som en hel litteratur har utvecklats fran…. Var fanns detektivhistorien innan Poe vackte den till liv? ” “[53] (Poe skrev ocksa en satirisk detektivhistoria kallad “Du ar mannen”) Redan fore Poe hade den tyske forfattaren E. T. A. Hoffmann borjat utveckla deckargenrens ingredienser i noveller som “Froken von Scuderi” (1819). Fastan Poes Auguste Dupin inte var den forste detektiven i litteraturen blev han en arketyp for alla senare detektiver.

Mystery Writers of America har dopt sina priser for utmarkta verk i till “Edgar. ” Poes verk influerade ocksa science fiction, exempelvis Jules Verne som skrev en uppfoljare till Poes roman Arthur Gordon Pyms aventyr med titeln The Narrative of Arthur Gordon Pym, Le sphinx des glaces. Verne skrev om Poe i sin essa Poe et ses ? uvres. [54] Science fiction-forfattaren H. G. Wells anmarkte att “Pym berattar det som ett mycket intelligent sinne kunde forestalla sig om omradet vid sydpolen for hundra ar sedan”.

[55] Science fiction-forfattaren Ray Bradbury har ocksa uttryckt en karlek till Poe. Han utgar ofta fran Poe i sina berattelser och namner Poe vid namn i flera historier. Tillsammans med Mary Shelley betraktas Poe som den framste foretradaren for den gotiska tendensen i den romantiska litteraturen. Dod, forruttnelse och galenskap var en fix ide for Poe. Hans egensinniga och ofta mardromslika verk influerade starkt skrack- och fantasy-genrerna, och skrackforfattaren H. P. Lovecraft sade sig ha blivit djupt influerad av Poes litteratur.

Han paverkade aven Robert Louis Stevenson m. fl. Trots detta har Poe inte enbart mottagit hyllningar. William Butler Yeats var allmant kritisk mot Poe, och kallade honom “vulgar. “[56] Transcendentalisten Ralph Waldo Emerson reagerade pa “Korpen” med orden “jag ser ingenting i den. “[57] Aldous Huxley skrev att Poes forfattarskap var en motsvarighet till att bara en diamantring pa varje finger och att hans poesi forsokte vara “for poetisk” och “forfaller till vulgaritet. “[58] Fysik och kosmologi [redigera]

Eureka, en essa som skrevs 1848, inneholl en kosmologisk teori som foregrep svarta hal[59][60] och Big bang-teorin attio ar i forvag, liksom den forsta tankbara losningen pa Olbers paradox. [61] Fastan den beskrevs som en “prosadikt” av Poe, ar det i praktiken en vetenskaplig och metafysisk essa som sarskiljer sig fran hans ovriga produktion. Poe skrev att han ansag den som sitt masterverk. [62] I stort drar Poe filosofiska slutsatser utifran rationella resonemang, men anvander ocksa ren intuition. Av denna anledning betraktade han det som ett konstverk, inte som vetenskap, men understrok att det anda var sant.

Fastan vissa av hans pastaenden senare har visats vara felaktiga (sasom hans havdande att tyngdkraften maste vara den starkaste kraften – den ar i sjalva verket den svagaste) har andra visat sig vara forvanansvart korrekta och artionden fore sin tid. Essan utmynnar i metafysik och uttrycker en gudsuppfattning med panteistiska drag. Kryptografi [redigera] Poe hade ett stort intresse for kryptografi. Han lat satta in en annons om sina fardigheter i Philadelphiatidningen Alexander’s Weekly (Express) Messenger dar han uppmanade allmanheten att skicka in chiffer som han sedan loste.

[63] I juli 1841 hade Poe publicerat en essa med namnet “Some Words on Secret Writing” i Graham’s Magazine. Han insag att det fanns ett allmant intresse for amnet och skrev novellen Guldskalbaggen dar chiffer forekommer som en del av berattelsen. [64] Poes framgang i kryptografi berodde inte sa mycket pa kunskap i det faltet som pa kunskap om tidskrifts- och tidningskulturen. Hans skarpa analytiska formaga, som var uppenbar i hans deckarhistorier, fick honom att se att folk i allmanhet var okunniga om metoderna for att losa ett enkelt substitutionskryptogram, och han drog fordel av detta.

[65] Sensationen som Poe skapade med sitt kryptografijippo spelade en stor roll for att gora kryptogram i tidningar och tidskrifter populara. [66] Poe hade ocksa ett langvarigt inflytande pa kryptografin som rackte bortom hans livstid. William Friedman, Amerikas framste kryptolog, var starkt influerad av Poe. [67] Imitatorer [redigera] Liksom manga konstnarer har Poe foljts av manga imitatorer och plagiatorer. [68] En intressant trend bland imitatorer av Poe har dock varit att personer har gjort ansprak pa att “kanalisera” dikter fran Poes ande pa andra sidan graven.

En av de mest anmarkningsvarda av dessa var Lizzie Doten, som 1863 publicerade Poems from the Inner Life, dar hon havdade att hon hade “mottagit” nya kompositioner av Poes ande. Kompositionerna var omarbetningar av kanda Poe-dikter som “The Bells”, men avspeglade en ny, positiv installning. [69] Inflytande pa andra konstformer [redigera] Inom musikvarlden har Joseph Holbrooke, Claude Debussy, Sergej Rachmaninov, Alan Parsons och Peter Hammill komponerat musikverk baserade pa Poes litteratur. Holbrooke skrev en symfonisk dikt baserad pa Korpen.

Debussy forklarade ofta att Poe haft en djupgaende effekt pa hans musik[70] och paborjade operor baserade pa Huset Ushers undergang och The Devil in the Belfry, men han avslutade dem inte. Rachmaninov bearbetade “The Bells” till en korsymfoni. [71] Konstnarerna Gustave Dore och Edouard Manet utforde flera illustrationer till Poes verk. Poe som karaktar [redigera] Den historiske Edgar Allan Poe har forekommit som person i fiktion, ofta som foretradare for “det galna geniet” eller “den plagade konstnaren”. Man gor da bruk av hans personliga lidanden.

[72] Manga sadana skildringar overlappar ocksa med personer i hans berattelser, vilket antyder att Poe och hans skapelser har gemensamma identiteter. [73] Ofta anvands Poes formagor att losa mysterier i sadana fiktiva portratt av Poe, som i romanen The Poe Shadow av Matthew Pearl. [74] Bevarade hem, landmarken och museer [redigera] Edgar Allan Poe National Historic Site i Philadelphia ar en av flera av Poes bostader som har bevarats. Inget av Poes barndomshem finns kvar, inte heller familjen Allans Moldavia. Det aldsta bevarade bostadshuset i Richmond, the Old Stone House, anvands dock som Edgar Allan Poe-museum, fastan Poe aldrig bodde dar.

I samlingen finns manga foremal som Poe anvande under sin tid hos familjen Allan och aven flera sallsynta forstautgavor av Poes verk. Det studentrum som Poe tros ha anvant nar han studerade vid University of Virginia 1826 finns bevarat och ar oppet for besokare. Det ombeskots av en forening vid universitetet, Raven Society. [75] Det aldsta kvarvarande hus dar Poe har bott finns i Baltimore. Det bevaras som Edgar Allan Poe House and Museum. Poe tros ha bott i huset vid 23 ars alder, nar han forsta gangen bodde tillsammans med Maria och Virginia Clemm (samt sin farmor och mojligen sin bror William Henry Leonard Poe).

Det ar oppet for allmanheten och huserar aven Edgar Allan Poe Society. Av de flera bostader som Poe, hans hustru Virginia och hans svarmor Maria Clemm hyrde i Philadelphia har endast det sista bevarats. Detta hus, dar forfattaren bodde 1843-44, skots idag av National Park Service som Edgar Allan Poe National Historic Site. Poes sista hem bevaras som Poe Cottage i Bronx, New York. [33][76] Bland andra platser med anknytning till Poe finns en byggnad pa Upper West Side dar Poe bodde tillfalligt nar han forst flyttade till New York. En plakett foreslar att Poe skrev “Korpen” dar. I Boston hanger en plakett nara platsen for den  byggnad dar Poe foddes.

Huset tros ha statt pa 62 Carver Street (numera Charles Street) och plaketten ar mojligen felplacerad. [77][78] Baren dar Poe sags dricka sista gangen fore sin dod finns fortfarande kvar i Fells Point i Baltimore. Den har bytt namn och heter numera The Horse You Came In On, men det sags att ett spoke som kallas “Edgar” hemsoker rummen ovanfor. [79] Verk i urval [redigera] Dikter [redigera] A Dream (1827) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) A Dream Within a Dream (1827) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Dreams (1827) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource)

Tamerlane (1827) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Al Aaraaf (1829) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Alone (1830) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) To Helen (1831) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Israfel (1831) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) The City in the Sea (1831) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) To One in Paradise (1834) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) The Conqueror Worm (1837) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Silence (1839) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Lenore (1843) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource)

Dreamland (1844) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Korpen (The Raven) (1845) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Ulalume (1847) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Eureka (1848) en prosadikt Annabel Lee (1849) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) The Bells (1849) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Eldorado (1849) Fairy-Land (Fullstandig engelsk text) pa Wikisource) For Annie (1849) Noveller [redigera] Berenice (1835) Huset Ushers undergang (The Fall of the House of Usher) (1839) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) William Wilson (1839)

(Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Mannen i mangden (The Man of the Crowd) (1940) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Roda dodens mask (The Masque of the Red Death) (1842) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Brunnen och pendeln (The Pit and the Pendulum) (1842) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Den gyllene skalbaggen (The Gold Bug) (1843) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Det skvallrande hjartat (The Tell-Tale Heart) (1843) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Lornjetten (The Spectacles) (1844) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Rekordballongen (The Balloon-Hoax) (1844) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Fakta i fallet Valdemar (The Facts in the Case of M. Valdemar) (1845) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Samtal med en mumie (Some Words with a Mummy) (1845) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) Ett fat amontillado (The Cask of Amontillado) (1846) (Fullstandig engelsk text pa Wikisource) The Light-House (ofullbordad, publicerad postumt 1909 och 1942) Ligeia